Jag har två tidigare gånger börjat blogga här med ambitionen att fortsätta blogga. Den största anledningen har varit att ha en plats att samla mina tankar på men de båda tidigare gångerna så har jag gjort några få inlägg och sedan glömt bort bloggen. Jag har på senare tid funderat mycket på varför det blivit så. Ibland har jag haft dåligt samvete för att jag skrivit att jag skulle blogga och sen inte gjort det, andra gånger har jag tänkt att om jag bloggar så gör jag det för min egen skull och då har jag också friheten att välja om jag vill fortsätta eller inte.
Så hur kan det komma sig att jag börjat blogga två gånger och båda gångerna slutat nästan direkt? Som jag ser det så finns det framför allt tre anledningar:
- Jag har inte upplevt värdet av att blogga tillräckligt stort i förhållande till andra saker i mitt liv
- Jag har lagt ambitionsnivån på tok för högt. Istället för att se till att komma igång så har jag krävt att det jag skriver ska vara i världsklass direkt
- Jag har inte skapat ett system/rutiner för bloggningen vilket har gjort att varje gång jag ska skriva ett inlägg har jag fått komma på hur jag ska göra (t ex hur långt ska inlägget vara, vad ska det handla om o.s.v) istället för att bara skriva
Är det något jag lärt mig de senaste åren så är det hur ränta på ränta fungerar. Att vara uthållig och inte förvänta sig belöningen innan priset är betalt. Det i kombination med vikten av att ha system och rutiner gör att jag den här gången börjar blogga i sakta tempo och låter inläggen komma i den takt och med den kvalité som jag är redo att leverera för stunden.
Jag har valt att ta bort alla gamla inlägg för att ge mig själv en härlig nystart. Även om bloggen framför allt skrivs för mig själv så hoppas jag att jag ska kunna skänka mina kommande besökare stor glädje och jag ser fram emot många givande diskussioner i kommentarsfälten.